Pinochle – regler, mäldningar och poäng förklarat

Pinochle (uttalas ungefär „pii-nå-kel“) är ett amerikanskt sticktagningsspel där du samlar poäng på två sätt: genom att vinna stick med värdefulla kort och genom att lägga upp poänggivande kortkombinationer som kallas mäldningar. Spelet är mest känt som ett tvåmannaspel men finns även i varianter för tre, fyra eller fler spelare. Den här guiden går igenom kortleken, alla mäldningar med poäng, hur ett parti spelas steg för steg och de vanligaste nybörjarmisstagen.

Vad är Pinochle?

Pinochle härstammar från det tysk-schweiziska spelet Binokel, som i sin tur är en släkting till det franska spelet bezique. Tyska invandrare tog med sig spelet till USA under andra halvan av 1800-talet, där namnet med tiden kom att stavas och uttalas „pinochle“.

Namnet tros komma från franskans binocle (glasögon eller kikare) och syftar på spelets signaturkombination: spader dam och ruter knekt. Bägge korten avbildas i profil med ett synligt „öga“, och just den kombinationen kallas fortfarande för en pinochle.

Till skillnad från många svenska sticktagningsspel som Whist och Bridge belönar Pinochle dig alltså inte bara för vunna stick, utan också för de kortkombinationer du råkar ha på hand. Det ger spelet en tydlig släktskap med mäldningsspel som Canasta och Gin rummy.

Kortleken i Pinochle

Pinochle spelas med en särskild lek på 48 kort. Du skapar den genom att ta två vanliga kortlekar, plocka ut alla kort från ess ner till nia och slänga resten (tvåor till åttor samt jokrar). Resultatet blir två exemplar av varje kort i varje färg:

• Ess (E), Tia (10), Kung (K), Dam (D), Knekt (Kn) och Nia (9)
• I alla fyra färger: hjärter, ruter, klöver och spader
• Två exemplar av varje – totalt 6 valörer × 4 färger × 2 = 48 kort

En viktig egenhet är rangordningen. I Pinochle är tian näst högst, direkt efter esset. Den fullständiga ordningen från högst till lägst är:

Ess – Tia – Kung – Dam – Knekt – Nia.

Kortens poängvärde i stick

När ett stick vinns räknas de värdefulla korten i det. Den traditionella poängskalan ser ut så här:

Alla korten i leken är tillsammans värda 240 poäng. Den som vinner det allra sista sticket får ytterligare 10 poäng, vilket gör att det går att vinna 250 stickpoäng per giv utöver mäldningarna.

Det finns även en förenklad poängvariant som är vanlig i USA, där ess, tior och kungar räknas som 10 poäng styck medan övriga kort är värdelösa. Den summerar också till 240 + 10, så valet av system påverkar inte totalen – bara hur du räknar under spelets gång. Kom bara överens om vilket system ni använder innan ni börjar.

Mäldningar – de poänggivande kombinationerna

En mäldning (engelska: meld) är en namngiven kortkombination som ger extrapoäng när du lägger upp den synligt på bordet. Mäldningarna är hjärtat i Pinochle och det som skiljer spelet från vanliga sticktagningsspel som Spader.

Mäldningarna delas grovt in i tre grupper:

• Svit och äktenskap – kombinationer i en och samma färg, oftast knutna till trumffärgen.
• Pinochle – den speciella kombinationen spader dam + ruter knekt.
• „Runt om“ (arounds) – ett kort av samma valör i alla fyra färger.

Flera kombinationer kan läggas som dubbel mäldning om du har båda exemplaren, och då stiger poängen rejält. Tabellen nedan visar de klassiska mäldningarna med poäng.

Två regler är bra att känna till: ett och samma kort får bara ingå i en mäldning av varje typ, men det får återanvändas i mäldningar av olika typ. En trumfdam kan till exempel samtidigt vara en del av ett trumfäktenskap och av „fyra damer“. Och en mäldning du redan lagt kan inte poängsättas igen – men du får bygga ut den, till exempel genom att göra om ett enkelt äktenskap till fyra kungar.

Så spelar du tvåmannapinochle steg för steg

Den klassiska formen är Pinochle för två spelare. Så här går en giv till.

Giv och trumf

Givaren delar ut 12 kort till varje spelare, oftast tre eller fyra i taget. De återstående 24 korten läggs i en hög i mitten – talongen. Det översta kortet i talongen vänds upp och dess färg blir trumf för hela given. Om det uppvända kortet råkar vara en nia i trumf (en „dix“) får givaren genast 10 poäng.

Fas 1: spela stick, dra kort och mälda

Motspelaren till givaren spelar ut första kortet. I fas 1 behöver du inte följa färg – du får spela vilket kort du vill. Sticket vinns av det högsta trumfkortet, eller om inget trumf spelats av det högsta kortet i utspelsfärgen.

Efter varje stick händer tre saker:

• Vinnaren av sticket får, om hen vill, lägga upp en mäldning och notera dess poäng.
• Vinnaren drar sedan det översta kortet från talongen, och förloraren tar nästa kort. På så vis har båda alltid 12 kort på hand.
• Vinnaren spelar ut till nästa stick.

Mäldade kort ligger kvar synliga framför dig men räknas fortfarande som en del av din hand – du får spela dem i stick precis som vanligt. Har du niorna i trumf (dix) får du byta en av dem mot det uppvända trumfkortet och samtidigt notera 10 poäng; den andra dixen mäldas separat för 10 poäng.

Fas 2: när talongen tar slut

När talongen är slut tar spelarna tillbaka sina uppmäldade kort på hand, och fas 2 börjar. Nu gäller strängare regler: du måste följa utspelad färg om du kan, du måste försöka ta sticket om möjligt, och kan du inte följa färg måste du trumfa. De sista tolv sticken spelas utan att några nya mäldningar får läggas. Nu handlar allt om att samla stickpoäng och knipa det sista sticket med dess 10 bonuspoäng.

Att vinna spelet

Efter varje giv summeras mäldningspoäng och stickpoäng för båda spelarna. Nya givar spelas tills någon når den överenskomna målpoängen. I tvåmannapinochle är 1 000 poäng ett vanligt mål, men ni kan komma överens om en annan gräns innan ni börjar. Den som först passerar målet vinner partiet.

Varianter för fler spelare

Pinochle finns i flera varianter utöver tvåmannaspelet:

• Partnerpinochle (fyra spelare): Två lag om vardera två spelare sitter mitt emot varandra. Här ingår en budgivningsfas där spelarna bjuder hur många poäng de tror sig klara, och högsta budet bestämmer trumf. Alla mäldningar visas samtidigt och lagkamrater brukar få byta ett par kort med varandra.
• Trehandspinochle: Spelas individuellt med budgivning, där var och en spelar för sig själv.
• Dubbelleks-pinochle (double-deck): En populär amerikansk lagvariant som använder en lek på 80 kort (utan niorna) och högre målpoäng.

Letar du efter fler spel för just två personer hittar du en samlad översikt bland sidans kortspel för två.

Vanliga nybörjarmisstag

• Att glömma tians höga värde. Många kastar bort tior i onödan – kom ihåg att tian är näst högst och värd 10 stickpoäng.
• Att mälda för tidigt. Kort som du lagt i en mäldning kan behövas i sticken. Väg mäldningspoängen mot vad korten kan göra senare.
• Att missa dubbla mäldningar. Håll koll på om du är nära en dubbel kombination innan du splittrar korten i mindre mäldningar.
• Att blanda ihop faserna. I fas 1 är det fritt fram att spela vad som helst, men i fas 2 råder tvång att följa färg och trumfa – ett misstag här kan kosta hela given.

Vanliga frågor (FAQ)

Hur många kort används i Pinochle?

Pinochle spelas med en lek på 48 kort. Den består av två exemplar av ess, tia, kung, dam, knekt och nia i var och en av de fyra färgerna.

Vad är en pinochle?

En pinochle är den speciella mäldningen spader dam tillsammans med ruter knekt. Den ger 40 poäng, och har du båda exemplaren av korten blir det en dubbel pinochle värd 300 poäng.

Varför är tian så högt värderad?

I Pinochle är tian näst högst i rang, direkt efter esset, och den är värd 10 poäng i stick. Det gör tiorna till några av de mest värdefulla korten i leken.

Måste man alltid följa färg?

Nej. I tvåmannaspelets första fas, medan det finns kort kvar i talongen, får du spela vilket kort du vill. Först i andra fasen, när talongen är slut, måste du följa färg och trumfa om du kan.

Hur många poäng krävs för att vinna?

Målet bestäms innan partiet börjar. I tvåmannapinochle är 1 000 poäng ett vanligt mål, och den spelare som först når dit vinner.